2006 

24/12 2005 Julafton var en mycket märklig dag tyckte Sirius.

Den började bra med mys i storsängen och sedan fick han följa med till stallet och frossa i alla goda lukter medan familjen tog hand om hästarna.

Sedan skulle Matte absolut ta fram gummimattan och borsta honom, inte så kul. Rosetten var lite suspekt förstås men den fick sitta kvar i allafall.

Alla var hemma och surrade runt och pysslade, dukade, bytte kläder, helt klart något konstigt på gång!
Sedan började det lukta mat och ännu mera mat och det bars in fat efter fat i rummet, lillhusse fick vakta bordet.

Familjen åt inne i rummet och det ramlade ner lustiga godsaker med jämna mellanrun, skinka, julkorv, leverpastej, det gör det aldrig annars, fast till slut sa Matte att nu fick det räcka, vi måste akta magen.

Efter städningen kom det allra konstigaste, Familjen drog ut den där granen man har planterat, mitt på golvet. Husse tände alla ljusen så det luktade varmt o gott, sedan började flocken gå runt granen och sjunga, först åt ena hållet och sen åt andra....Sirius försökte hänga med ett tag men föredrog sedan att betrakta spektaklet från soffan i stället.

...och då började man att riva i papper och kartonger, skrattade o kramades och stod i,
Sirius fick en skojjig pyramid som man kunde jaga, snurra och putta på, då ramlade det ut godis ibland. Den var riktig kul tyckte han!

Tillslut fick han följa med ut på promenad, familjen skulle tända ljus på kyrkogården. Äntligen var något som vanligt igen!

Sedan somnade han som en stock bredvid Husse!

(Matte har fel på kameran alla bilder blir underexponerade, så några riktigt bra bilder blev det inte)

22/12  Vår lilla stjärna fyllde ett år!

Fast så jätteliten är han förstås inte längre, en unghund i sina bästa år skulle han kanske själv tycka.

En fin boll fick han iallafall, som låter roligt när den rullar. Den jagade han en lång stund.

Sedan började han tugga på den och lyckades tugga av stora bitar på´bara ett par minuter. Matte tyckte inte det var så hälsosamt så hon komfiskerade presenten i ett obevakat ögonblick.

På kvällen tog vi in och klädde granen, men den har inte Sirius brytt sig om överhuvudtaget, och tur är ju det.

 17/12 2005 Julförberedelserna är i full gåmg förstås, och det kanske blir en vit jul iallafall.
Sirius anser helt klart att de små mjuka tomtarna är hans. Annars har han faktiskt inte brytt sig så mycket om julprylarna.

Husse fyllde år idag och Sirius tycker det är härligt med frukost på sängen med hela familjen. Fast någon sådan bild får ni inte ;-)

Han är lika pigg, glad och positiv som alltid, fast lydnaden är det lite sämre med......Det har ju gått jättebra att ha honom lös i skogen på promenaden, men nu har han vägrat komma på inkallning ett par gånger och härom sistens bara stack han iväg. Mattte ropade ock lockade men han syntes inte till någonstans, och hon blev mer och mer orolig efterhand som minuterna gick. Efter låååång tid, 10 minuter eller nåt, hörde hon plötsligt att han gnällskällde i fjärran någonstans "Matte, jag är alldeles ensam kom och hjälp mig". Matte kutade över stock och sten i riktning av ljudet medan hon ropade och stod i. Ibland svarade han. Till slut lyckades de i allafall att hitta varandra.

Efter detta äventyr har vi inte vågat släppa honom lös igen. Nu är det träning på inkallning, men med koppel, som gäller ett tag!

27/11 2005 Första advent! Då mysar vi till det med tända ljus, glögg, saffransbullar och pepparkaka.

Sirius är förstås med!

26/11 2005 Första snön kom sent till småland i år.

Sirius tvärnitade på väg ut för sin vanliga morgonkissning. Han luktade, smakade och kände på det konstiga. Sedan kastade han sig ut i en tio minuters galloperande pudelfnatt runt i trädgården. Det var lika roligt varje gång han skulle ut. Kuta runt med snön yrande om öronen och som omväxling gräva fram ock attackera gamla märgben, äpplen, leksaker m.m. som gömt sig under snön.

Fast Matte har nu klippt av en del av pälsen på benen, för det var otroligt hur mycket snö som går att släpa med in i huset

Vilket toppenväder!

22/11 2005 Nu är Sirius 11 månader gammal och har definitivt lämnat valpstadiet. Han är en unghund med ett härligt temperament. Jämt positiv och glad, alltid beredd till en stundas lek eller bus. En pigg och ganska viljestark kille som gärna testar och försöker tänja på gränserna lite. Mycket social och kärleksfull!

Han ser fortfarande spöken lite överallt och ute i trädgården måste man bara skälla så fort något eventuellt rör sig på någon av granntomterna. Andra hundar är jättespännande förstås, man kastar sig efter dom hysteriskt skällande i sträckt koppel, fullständigt blind och döv för alla Mattes försök till kontakt.
Mötande skogsflanörer, cyklar, bilar och till och med dagisbarn utgör dock inga som helst problem längre, om inte han är lös förstås...........

Han är en mycket välproportionerad och vacker hund. Matte har låtit pälsen växa ett tag nu när det blir kallt. Den är mjuk som valppäls, djupsvart, tjock och (än så länge) helt utan tover. Bara att borsta. Fast det är inte Sirius så förtjust i förstås, han försöker gömma sig under bordet i vardagsrummet när Matte tar fram badkarsmattan han ska ligga på. Sen gnyr han missnöjd under tiden, men ligger i allafall stilla :-)

Det bästa han vet är gå på promenad och helst springa lös i skogen. Trädgården är också ett favoritställe, dit vill han ut många gånger varje dag. Det är också dit han försöker släpa alla saker han lyckas sno åt sig olovandes, och här förvarar han sina märgben. Av någon anledning vill han inte ha dom inomhus och han äter dom inte förrän de har varit nergrävda några timmar.

31/10 2005 Skollov! Vi åkte till Halmstad för att lämna Rasmus hos mormor och hämta hem Ida och hennes häst Compete från Plönningegymnasiet.

Sirius fick inte komme in på Internatet, de har hundförbud p.g.a allergi. Men det var strålande höstväder så det var mysigt att fika ute. Det tyckte Sirius också!

29/10 2005 Collien Chippen kom besök, och då blev det fart i trädgården!

Sirius älskar att leka med andra hundar. Kuta runt, jaga, lukta, klänga, krypa, hoppa, allting är lika roligt. LÄNGE!!!

"Går du ofta hit..."

16/10 2005 Avslutning på allmänlydnadkursen.

Vi har tränat mest på inkallning, att stanna kvar och att ignorera andra hundar. Sirus har blivit jätteduktig, i synnerhet när vi är just där. Men det finns mycket kvar att träna på.

Sitta kvar går inte om Matte försvinner mer än ungefär 5 meter bort.
Inkallning fungerar jättebra, om inget spännande plötsligt dyker upp.
Främmande hundar kastar man sig efter i spänd koppel och passerar hoppandes på bakbenen, medans Matte kämpar för att uppnå åtminstånde någon form av kontakt :-)

"SITT, STANNA KVAR" sa Matte . Och visst är jag duktig!   (den här gången)

2/10 2005 Sirius är 9 1/2 månad nu, och finare hund finns inte - tycker familjen Tidman

Skogen har blivit en höstskog men det bryr inte Sirius sej om, det finns massor att lukta på, konstigt att inte nosen är utsliten den släpar i backen mest hela tiden.

Visst är jag vacker matte!

gott med lite vatten

2006