Sirius föddes d. 22/12-04 på Evanjas kennel i Östergötland,  och kom till oss när han var knapp 9 veckor gammal.

Sirius har utvecklats från en pigg o busig liten bitvarg till att vara en betydligt mera fridsam och lugn vuxen hund. Han är en väldig klok kille som kan tänka abstrakt o konstruktivt och förstår mycket människospråk, han lär sig nya saker snabbt, om han tycker det är roligt och ser någon nytta med det.
Han är en vacker, smärt och mycket välpropotionerad hund som med högburet huvud o svans utstrålar stor värdighet och rör sig med en fjädrande lätthet och elegans. En äkta aristokrat.
Dessvärre är dock hans vänstra öga svart efter en olycka i tvåårsåldern, och han har fått operera bort sina tonsiller efter ständiga och upprepade infektioner i hals, ögon och öron.
Hans favoritsysselsättning är att gå promenad i skogen, helst på egen hand om han får chansen att smita, så tyvärr måste han alltid vara kopplat utanför trädgårdsstaketet, och även i trädgården om man inte håller ständig koll på honom. Är han i koppel eller under direkt uppsyn lyder han dock alltid!
Annars trivs han bäst om hela familjen, och i synnerhet Matte, är i närheten!
Att vakta huset och skälla på allt som rör sig utanför tomten är ett viktigt jobb han har tagit på sig, men alla som träder in genom grinden eller vi träffar på promenaderna är vänner och ska hälsas på, överströmmande, varje gång, för han är en mycket social kille.
Han tycker också om att leta upp saker, jaga o kampa, men föredrar att behålla sitt byte själv när han väl har fångat det. Ibland leker han, jagar och brottas med Remus men den unge mannen är lite väl intensiv så Sirius tröttnar ganska fort att leka med honom.
Riktigt roligt är det att få "följa med" oavsett om det gäller att åka bil, hälsa på i stallet, segla eller något annat.
Men att ligga riktigt nära, rånjuta o gosa med någon i familjen är förstås inte så dumt det heller.

     Att skaffa hund var för oss en lång och väl genomtänkt process, även om både Lisa och Per har haft hund i yngre dagar, eftersom både Rasmus och Lisa är allergiker. Det var också huvudanledningen till att vi valde en pudel. Det har vi inte ångrat, för det är en mycket trevlig ras!
   Under resens gång hade vi mycket stor hjälp av alla kloka, hjälpsamma människor på Svenska Pudelklubbens Forum, som nu tyvärr är nerlagt.

Sirius var vår första hund. När han var två år gammal, tyckte vi att han behövde en kompis att leka, busa o gosa med av sin egen sort, och då fick vi Remus. Han är halvkusin till Sirius, eftersom Sirius pappa Ari är halvbror till Remus mamma Mirja.

 
Se fler bilder
(ej uppdaterad)

Miranda föddes 15/2-1999

Hon bor hos Eva-Britt och Jan Berlin på Evanjas kennel , på deras hemsida skriver de så här:
  Miranda är en underbar pudel. Älskar alla och vill alltid vara med där det händer något. Är väldig kelen och gillar att bli ompysslad. Om det är för tråkigt så hittar hon alltid på något hyss, som att gräva efter vinbärssnäckor i trädgården eller att försöka ta sig in vid dammen, för där kan man ju alltid hitta något roligt. Hon blev vinstrikaste mellanpudeltiken år 2000 och hennes meriter på utställningssidan är stora.
DNA-testad för prcd-formen av PRA med resultat A och ögonlyst utan anmärkning

Ari föddes 20/7- 2002

Han bor Hos Dan och Ingalill Andersson på Kennel Barfly  på deras hemsida skriver de så här:
  Ari är en Finska import född i juli 2002, hans mankhöjd är 41 cm. och har mycket bra päls och svärta. Han är ett otroligt yrväder men samtidigt världens "goaste", ligger varje morgon på husses fötter när han äter frukost och därefter minst en halvtimma i knät.  Vann sitt första cert 10 månader gammal och blev champion på sin första utställning som 2-åring.  Han är prcd testad för PRA med resuktat "Patten/Genotype A" och ögonspeglad "fri". Han har lämnat mycket lovande valpar som vi hoppas få se i utställningsringar framöver.

När vi träffade Sirius första gången, då han var 5 veckor gammal, hade han redan sitt stamboksnamn. Evanjas Leonardo de Caprio. Det namnet valdes för att passa ihop med hans systers, Evanjas Lira da Bracchio.

Vad skulle han då heta hos oss? Fyra viljor blev många, många namnförslag, men alltid var det någon i familjen som nerlade veto!
Vi ville att det skulle vara ett ganska kort ropvänligt namn, helst med s-ljud i, klinga svenskt och naturligtvis passa ihop med just den hunden.
Enstaka namn fann nåd hos flera familjemedlemmar och blev uppskrivna på listan på kylskåpet.
Till slut fick alla välja sina tre favoritnamn ur samlingen, och när vi jämförde hade bara namnet Sirius fått röster från oss alla fyra.

Sirius heter trollkarlsynglingen Harry Potters Gudfader.   Han har som specialitet att vid behov kunna förvandla sej till en svart lurvig hund.		Sirius heter himlens mest ljusstarka stjärna, den finns i stjärnbilden Stora Hund.		Nog kan väl Sirius då passa ihop även med Hollywoodstjärnan Leonardo de Caprio

   Men kärt barn har förstås många namn, det har blivit några stycken genom åren och de speglar nog i viss mån hans utveckling:

 Draculus, Krokodillelilleman, Bitvargen, Marodören, Vildbasen, Lilleman, Sudden, Tussen, Goegubben, Busen, Svarta Faran, Klepto, Anoreksirius, Långben, Magerdal, Houdini, Piplarsson, Skriken, Finhunden, Karl August, Älsklingen, Siribus, Sibus, Bus, Mattepojken, Mattegisen, Kloker, Smitarjocke, Storen, Jättefinen.......

        Sirius har förstås lärt sig en massa ord och konster som vi tränar på, han har lätt för att lära och förstår väldigt mycket av vad man säger, här är en del: